Våndan av att arbeta
Jag tackade ja till en dags arbete i början på december och det har nu äntligen kommit lön för den dan, så nu kan jag summera.
Jag fick brutto tre hundra kronor mer för den dan än vad jag hade fått om jag stämplat. Nästan hälften av de tre hundra var OB-ersättning. Efter skatt fick jag alltså ungefär två hundra kronor mer än om jag varit arbetslös. Men på grund av att jag jobbade tvingas jag betala en högre avgift till A-kassan, 250 kronor extra. Att jag dessutom åt ute istället för hemlagad mat gör ju inte saken bättre.
Det var ju tur att det var möjloigt att cykla till jobbet....
En dags arbete kostade mig cirka hundra kronor, trotts att det var en fredagskväll. Roligare kan man ju ha en fredags kväll, eller?
Känsliga läsare kan tycka att jag alldeles för hög ersättning från A-kassan. Och jag har den högsta ersättning man kan få. Trotts det är min ersättning under 15.000 kronor i månaden, brutto.För att få min lön måste jag också uppsöka en bank. Jo, jag uppgav ett konto som jag ville ha pengarna insatta på men det dög tydligen inte åt arbetsgivaren :-(
Jag höll på att bli avstängd från A-kassan för att jag inte fick något arbetsgivarintyg. Jag har fått vänta på lönen i nästan tre månader. Jag har bränt fyra av mina 75 deltidsarbetlöshetsdagar. (se förra inlägget)
Det känns inte som att regeringens arbetslinje är något för mig ;-)
Deltidsarbetslösheten har minskat
Vad har vi vunnit på denna regeländring. Jo, att fler människor går helt utan arbete och förmodligen mår de sämre pga denna sysslolöshet och då kan vi sjukskriva dem och så kan vi förnedra dem ännu mer genom att försäkringskassan säger åt dem att deras läkare gjort fel som sjukskrivit dem, de ska bara ta ett annat jobb. Men problemet var ju att de inte fick jobb över huvud taget.
Hejja alliansen!
Vi vill inte vara kvar efter 2011 så vi säger upp avtalet till 2009
- Vi behöver Kulturhuset 2010 när Halmstads Teater är stängd för renovering, sade Lena Ekman och pekade även på att Kulturskolan - som i dag har en del verksamhet i Kulturhuset - inte kan flytta till Örjansskolan förrän hösten 2011. Enligt HP.
Visst är det en fantastisk taktik: vi säger upp avtalet och sen meddelar vi hyresvärden att vi tänker vara kvar i huset ytterligare två år. Det nuvarande avtalet går inte att säga upp så det slutar gälla 2011 men om man vill vara kvar borde man inte då börja med att diskutera ett nytt avtal innan man säger upp det gamla?
Alliansen i Halmstad vill inte ha amatörteater
Om vi nu lyckas väcka ett intresse för teater hos ungdomarna var ska de då få leva ut det? Genom att titta på de riksteaterföreställningar som teaterföreningen arrangerar? Eller om man ska tolka Lena genom att åka och titta på konst på Mjellby konstmuseum. Hon sa nämligen nått om att vi har för få utställningslokaler i Halmstad.
Lena betonade också att kvartersteatern bara ska bedriva barn och ungdomsverksamhet, så den åldersblandade verksamheten där folk från olika generationer träffas och gör saker tillsammans har inget existensberättigande. Om jag förstod henne rätt så är det inte kultur, när vi träffas och skapar teater tillsammans. Teater som vi sen visar upp för Halmstadsborna. Om detta inte är kultur så undrar jag vad som är det?
Vi bidrar dessutom till att hålla liv i ett stycke kulturhistoria, Kulturhuset-folkparken. Det är lokaler som genom åren anpassats till teater, dans och musik. Här finns alltså bra lokaler för repetioner och publikframträdanden. Jag har hört att det är cirka 650 personer som varje vecka besöker huset för att utöva sin hobby. Och under 2008 var det 9000 personer som kom dit för att titta på något av de 113 publika arrangemangen.
Sen måste jag också ge luft åt en personlig reflektion. Jag kom till Halmstad för 4,5 år sedan efter två år var jag på god väg att ge upp den här staden och flytta, då hittade jag till kvartersteatern. Kvartersteatern gav förutom utövandet av amtörskådespeleri, nya vänner. Dessa nya vänner har medfört att jag idag bor kvar i Halmstad, det hade jag förmodligen inte gjort utan dessa nya bekantskaper.
Jag har dessutom kvartersteatern att tacka för att jag under en tid av arbetslöshet kunnat fylla mina dagar med något av betydelse, inte bara för mig utan även för andra.
Ständig lycka?
Nu blir det teater
Detta är affischen till den pjäs jag ska medverka i under våren.
Vi har premiär den 27 februari sen spelar vi 6, 8, 13, 15, 20 och 22 mars samtliga 19.00 i Kulturhuset, Halmstad.
Kom och titta, det kanske blir det sista jag får möjlighet att medverka i i dessa lokaler. Politikerna har beslutat att vi ska byta lokaler men de har inte erbjudit något rimligt alternativ så vi får väl se om det blir någon mer amatörteater i Halmstad. Jag har lite svårt att se hur vi ska kunna bedriva någon verksamhet i ett klassrum (det är vad politikerna har hänvisat oss till).
Men först ska vi spela Lycko-Lisa av Agneta Plejel. En pjäs från slutet på sjutiotalet som känns skrämmande aktuell.
Vi hamnar i en rättegång där Lisa står anklagad för att vara olycklig. Hon är singel, som det heter idag, och arbetslös och har kännt sig tvungen att göra en abort. Men är hon olycklig, är livet hopplöst och är det, som domaren säger, en medborgelig skyldighet att vara lycklig?
Biljetter kan du självklart boka via mig.
Halmstads Kvartersteater
Domarn och Lisa
Per och Lisa
Domarn och Kanin
Lisas mamma