Våndan av att arbeta
Jag tackade ja till en dags arbete i början på december och det har nu äntligen kommit lön för den dan, så nu kan jag summera.
Jag fick brutto tre hundra kronor mer för den dan än vad jag hade fått om jag stämplat. Nästan hälften av de tre hundra var OB-ersättning. Efter skatt fick jag alltså ungefär två hundra kronor mer än om jag varit arbetslös. Men på grund av att jag jobbade tvingas jag betala en högre avgift till A-kassan, 250 kronor extra. Att jag dessutom åt ute istället för hemlagad mat gör ju inte saken bättre.
Det var ju tur att det var möjloigt att cykla till jobbet....
En dags arbete kostade mig cirka hundra kronor, trotts att det var en fredagskväll. Roligare kan man ju ha en fredags kväll, eller?
Känsliga läsare kan tycka att jag alldeles för hög ersättning från A-kassan. Och jag har den högsta ersättning man kan få. Trotts det är min ersättning under 15.000 kronor i månaden, brutto.För att få min lön måste jag också uppsöka en bank. Jo, jag uppgav ett konto som jag ville ha pengarna insatta på men det dög tydligen inte åt arbetsgivaren :-(
Jag höll på att bli avstängd från A-kassan för att jag inte fick något arbetsgivarintyg. Jag har fått vänta på lönen i nästan tre månader. Jag har bränt fyra av mina 75 deltidsarbetlöshetsdagar. (se förra inlägget)
Det känns inte som att regeringens arbetslinje är något för mig ;-)
Deltidsarbetslösheten har minskat
Vad har vi vunnit på denna regeländring. Jo, att fler människor går helt utan arbete och förmodligen mår de sämre pga denna sysslolöshet och då kan vi sjukskriva dem och så kan vi förnedra dem ännu mer genom att försäkringskassan säger åt dem att deras läkare gjort fel som sjukskrivit dem, de ska bara ta ett annat jobb. Men problemet var ju att de inte fick jobb över huvud taget.
Hejja alliansen!
Vi vill inte vara kvar efter 2011 så vi säger upp avtalet till 2009
- Vi behöver Kulturhuset 2010 när Halmstads Teater är stängd för renovering, sade Lena Ekman och pekade även på att Kulturskolan - som i dag har en del verksamhet i Kulturhuset - inte kan flytta till Örjansskolan förrän hösten 2011. Enligt HP.
Visst är det en fantastisk taktik: vi säger upp avtalet och sen meddelar vi hyresvärden att vi tänker vara kvar i huset ytterligare två år. Det nuvarande avtalet går inte att säga upp så det slutar gälla 2011 men om man vill vara kvar borde man inte då börja med att diskutera ett nytt avtal innan man säger upp det gamla?
Alliansen i Halmstad vill inte ha amatörteater
Om vi nu lyckas väcka ett intresse för teater hos ungdomarna var ska de då få leva ut det? Genom att titta på de riksteaterföreställningar som teaterföreningen arrangerar? Eller om man ska tolka Lena genom att åka och titta på konst på Mjellby konstmuseum. Hon sa nämligen nått om att vi har för få utställningslokaler i Halmstad.
Lena betonade också att kvartersteatern bara ska bedriva barn och ungdomsverksamhet, så den åldersblandade verksamheten där folk från olika generationer träffas och gör saker tillsammans har inget existensberättigande. Om jag förstod henne rätt så är det inte kultur, när vi träffas och skapar teater tillsammans. Teater som vi sen visar upp för Halmstadsborna. Om detta inte är kultur så undrar jag vad som är det?
Vi bidrar dessutom till att hålla liv i ett stycke kulturhistoria, Kulturhuset-folkparken. Det är lokaler som genom åren anpassats till teater, dans och musik. Här finns alltså bra lokaler för repetioner och publikframträdanden. Jag har hört att det är cirka 650 personer som varje vecka besöker huset för att utöva sin hobby. Och under 2008 var det 9000 personer som kom dit för att titta på något av de 113 publika arrangemangen.
Sen måste jag också ge luft åt en personlig reflektion. Jag kom till Halmstad för 4,5 år sedan efter två år var jag på god väg att ge upp den här staden och flytta, då hittade jag till kvartersteatern. Kvartersteatern gav förutom utövandet av amtörskådespeleri, nya vänner. Dessa nya vänner har medfört att jag idag bor kvar i Halmstad, det hade jag förmodligen inte gjort utan dessa nya bekantskaper.
Jag har dessutom kvartersteatern att tacka för att jag under en tid av arbetslöshet kunnat fylla mina dagar med något av betydelse, inte bara för mig utan även för andra.
Förstatliga A-kassan
Jag föreslog det för länge sen, omskrivet i denna blogg i januari 2007. Jag förstår inte varför det ska vara olika kostnad för att vara med i A-kassan, det är ju ändå samma skydd vi får. Extra svårt tycker jag det är att förstå eftersom avgiftsskillnaden beror på hur många i min yrkesgrupp som är arbetslösa inte hur mycket jag utnyttjar systemet. Ojdå, nu kanske jag väcker dumma idéer. Kassa ska naturligtvis vara solidariskt finansierad.
Det är ju dessutom så att jag inte kan välja A-kassa fritt. Det är ju fackförbunden som bestämmer vilken A-kassa jag får vara medlem i. Det ända jag kan ändra på idag är huruvida jag är medlem eller ej. Kanske inte så konstigt att så många har lämnat A-kassorna, en utveckling som generar ännu högre avgifter. Vart tog solidariteten vägen?
Synd att de fegar om medborgarlön :-(
Moderater ber om ursäkt
Men de är snabba att fördömma dem som råkar vara hemma en dag "för mycket" för vård av barn. De ska straffas, hårt.
Fritt val?
Som varje gång när det pratas om fritt val måste man fråga sig, vad har det fria valet stått mellan? En rutten husvagn med pressening över tillsammans med fyra andra eller en kartong på gatan i Krakow. Fritt val?
Budgeten
En intressant grej är att de frihetsälskande partierna, som förespråkar privata alternativ, tänker förbjuda oss att teckna försäkringar som ger oss högre ersättningar än vad de beslutat att det allmänna ska ge. Jag får alltså inte ta ut pengar från en försäkring för att minska inkomstbortfallet om jag blir arbetslös (jag antar att det kommer att gälla även om jag blir sjuk).
Några frågor dyker omeddelbart upp. Får jag ta emot stöd av mina föräldrar? Om det nu skulle visa sig att de lever och har pengar över. Får jag ta ut av de pengar jag satt undan för framtida behov, pension t.ex.? Eller kommer även dessa tillskott till dagskassan att sänka min A-kassa?
En annan intressant sak är att arbetslinjen kompleteras med ett hinder för deltidsarbete. Möjligheten att stämpla på deltid ska begränsas drastiskt. Det medför vad jag förstår att de som inte kan få mer arbete än halvtid på biblioteket i Sveg, inte får uppbära A-kassa parallelt med detta mer än 75 dagar. Sen får man klara sig på sin halvtidslön. Om man inte klarar sig på halvtid får man, antar jag, säga upp sig och stämpla på heltid.
?"Alla ska arbeta så mycket de kan."?
Lägre inkomst gör dig friskare
Om det nuvarande systemet leder till ekonomiskt utanförskap, hur kan det då komma sig att sänkt ersättning ska leda till mindre utanförskap?
Jag är sjukskriven. Jag tvingades på grund av detta sluta min anställning. Att jag slutade min anställning medförde att min ersättning från sjukförsäkringssystemet sjönk med 100 kronor. Om dagen! Det blir netto, cirka 2.700 i månaden. Gissa hur mycket friskare jag blev av det. Helt riktigt, efter att långsamt ha blivit bättre blev jag i ett slag avsevärt sämre igen.
Oro för ekonomi är en starkt bidragande orsak till ohälsa. Det märkliga är att regeringen är så medveten om denna effekt att de fått med det i sin debattartikel ändå drar de slutsatsen att de ska sänka ersättningsnivåerna.
Husmark hånar de sjukskrivna
Men detta är väl symtomatiskt för hela den nuvarande regeringen. De tror att de vet vad utbrändhet är om de har sovit i tre dagar. De tror att de vet vad det innebär att vara långtidsarbetslös om de varit mellan jobb i två veckor. De tror att de vet hur det är att leva på existensminimum om de gått ned från 55.000 till 40.000 i månaden. De tror att de vet vad det innebär att vara dubbelarbetande, ensamstående mor bara för att deras partner varit på tjänsteresa en vecka. De tror att de vet hur det är att vara papperslös invandrare bara för att de haft en som städat åt dem fyra timmar i veckan.
Göran Hägglund godkänner inte enskildas tankar
Göran Hägglund, KDs partiledare, argumenterar mot större diffrentiering av fastighetsskatten. "Det är nog en egen fundering som Lennart Hedquist egna funderingar som uppstått under sommaren."
Är det ett argument emot ett förslag? Hur kommer andra förslag fram? Ligger Göran Hägglund i hängmatan och telepaterar med sina partikamrater och så uppstår en tanke i det gemensamma medvetandet?
Det kanske är ett dåligt förslag som Lennart Hedqiist framför men att han kommit på det själv är inte ett argument emot. Fast Göran Hägglund kanske aldrig har upplevt att föda en idé/tanke. Han kanske bara framför idéer som andra tryckt i honom. Men han vet tydligen att tankar ?uppstår?. :o)
SD
Vi kan se det efter den här helgen. SD har haft ett riksmöte men det har inte uppmärksammats i särskilt stor omfattning i våra media. Lysande! De har fått reda på att vi inte håller med dem och det har också stått i en del tidningar men det är inte "synd" om dem.
Se mer om demonstrationerna i BLT eller Sydöstran
Anmärkningsvärt är att jag sett mer om det lilla partiet som "bara" sitter i några komunfullmäktige än jag har sett och hört om riksdagspartiet miljöpartiet som också haft årsmöte i helgen som gått.
Nyval?
Ska vi kräva nyval och låta sossarna bekänna färg och rasera välfärdssystemet. Eller ska vi låta borgarna hållas, och rasera välfärdsystemet. Det senare ger uppenbart sossarna en klar fördel då de kan protestera mot förändringarna (som de själva skulle ha gjort?).
För att lyckas få igenom ett krav om nyval krävs väl ett enormt arbete på gator och torg av oppossitionen. Vi måste synas och höras på ett sätt som inte skett i mannaminne. Jag tror inte vi timida svenskar är kapabla till det. Under tiden kan Fredrik och hans anhang fortsätta säga vi gör bara det vi lovade i valrörelsen, det ni valde oss för att göra. Trots att även de måste inse att de gått mycket längre än vad väljarna förstod att de skulle göra.
Nä, vi får nog finna oss i att vi valt "fel" regering och svälja skiten. Vi kan ju alltid hoppas på att vi röstar "klokare" nästa gång och att de vi då röstar fram kan återställa så pass mycket av välfärden att vi slipper en massinvation av tiggare på våra gator.
Vi har den regering vi har valt :-(
Förtroendet för regeringen
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=608746
Nu anser jag att man ska ta alla dylika siffror med en nypa salt men dessa var så anmärkningsvärda att jag måste nämna dem.
Finansierade reformer
Nu undrar vän av ordning vart ska vi ta pengarna till allt det jag vill.
Tja egentligen tycker jag ju att det ska vara dyrt att köra bil. Men om nu järnvägen måste bära sina egna kostnade varför slipper lastbilar och bussar (och för den delen personbilar) undan? Här har vi en slant att ta in eller ska vi öka kostnaderna genom att subventionera järnvägen också? Kanske kan vi gå en bit år vardera hållet. Så det blir billigare med tåg och dyrare med vägtrafik.
Vi skulle väl kunna ha en riktig Robin Hoodskatt. Medelinkomsten i det här landet är nånstans mellan 22 o 24 tusen. Kan vi då inte lägga en brytpunkt vid låt oss säga 25 tusen där förändringen av skatten är 0 kronor. Ovanför det får man en skattehöjning som är högre ju mer man tjänar och över 50 tusen ökar skatten ännu snabbare (vem faan gör rätt för så hög lön?) De som tjänar mindre än 25 tusen får en skatte sänkning som är högre ju lägre lön man har. På detta vis borde även denna reform kunna självfinansieras.
Reseavdragen för resor till jobbet borde vara 0 där det finns dräglig kollektivtrafik. Som det är nu är summan reseavdrag som görs högre i storstäderna än i glesbyggd. Märkligt!?!
Vi skulle kunna skippa den omvända Robin Hoodskatten. De med högre inkomster får mer över när vi ska få "tusenlappen". De med höga tomtskatter får den begränsad till 5000 kronor. Vilka har råd med sådana tomter, inte jag iaf som tjänar under 20000 (när jag är frisk och kan jobba).
Det går ju bra det här :-) De två sista förslagen är ju ren vinst för skattekistan. Jag är ju ett geni!
Har vi valt fel?
Men nu har vi valt och då får vi leva med de "reformer" som Reinfeldt och hans anhang bjuder oss på. Det är visserligen sant som de säger att de förvarnade om att det skulle bli förändringar. Och det var tydligt, åtminstone för en del av oss, vart åt det lutade men detaljerna fick vi som vanligt inte veta. Det jag tycker är konstigt är att inte fler av väljarna genomskådade beskrivningen av som skulle ske. Jag ska villigt erkänna att jag inte heller såg hela konsekvenserna av de borgliga förslagen men jag förstod ändå tillräckligt mycket för att inte behöva ångra hur jag röstade.
Tom jag var nästan övertygad om att vi skulle få "en tusenlapp till i plånboken", även om jag anade att den skulle kosta någon annanstans. Hittills har vi bara sett vad kostnaderna blir och de ser ut att bli mer än tusen kronor. Vi har också fått reda på att vissa intäcktsminskningar för staten ska ske i form av säkning av tomtskatten (till max 5000). Hur många vanliga löntagare påverkas av det förslaget? Vad vi får över i lönekuvertet för att täcka dessa kostnade har jag ännu bara sett beräkningar på och det är, till skillnad från vad som sades i valrörelsen, mindre ju lägre lön man har.
Det finns mycket att säga i detta ämne, jag återkommer säkert.