En gång vapenvägrare alltid vapenvägrare?

Sverige har fått en ny försvarsminister. En före detta vapenvägrare.
Jag har hört honom förklara att: Ja, jag gjorde vapenfritjänst i min ungdom men jag har omprövat min inställning och numera tror jag att det behövs ett väpnat försvar. En omprövning som skedde redan 1988.
Hur kan det då komma sig att journalisterna envisas med att ifrågasätta om Sverige kan ha en försvarsminister som är vapenvägrare?

Hur dum får man bli?

Dessutom är det ju så att Sveriges försvar består av fler delar än den väpnade delen. Vapenfritjänst gjordes på den tiden inom totalförsvaret. Man behövde inte ens vara motståndare till ett väpnat försvar för att få göra vapenfri tjänst, det som krävdes var att man inte kan tänka sig att delta i det väpnade försvaret för egen del.

TVdebatt eller inte, det är frågan

Just nu pågår en het debatt om huruvida man ska debattera med Sverigedemokraterna.

 

Det här är ingen enkel fråga men några frågetecken tycker jag man kan ställa upp.

 

Varför har det plötsligt blivit intressant med partiledardebatter mellan valrörelserna? Jag kan inte minnas att det varit några debatter i media mer än vid speciella tillfällen när något kontroversiellt har varit på tapeten och då har det bara fått en kort stund i något nyhetsprogram. Och då bara om något de stora oppositionsparterna varit i konflikt med regeringen.

 

Sedan när har ett litet parti som inte ens sitter i riksdagen fått så mycket media? Alla småpartier har genom alla tider klagat på att de inte får någon mediauppmärksamhet över huvud taget. Nu får ett litet parti, som visserligen av en del befaras komma in i riksdagen men ännu inte gjort det, massor av media.

 

Varför är SD med i alla debatter? Nu när media fått upp ögonen för politiska debatter så medverkar ett parti i alla debatterna med de andra partierna får vara med i en debatt var.

 

Sällan eller aldrig har vi sett ett så hett drev efter de som inte vill ställa upp i en allmän debatt med ett ?miniparti?. Möjligen har det väckt lite uppmärksamhet om någon vägrat debattera en specifik fråga.

 

Det här som sagt ingen lätt fråga och jag är inte säker på vad jag själv tycker. Jag har inte sett någon av debatterna så jag vet inte hur de har utvecklat sig men det låter som om SD har fått använda dem som megafon utan att debattera i egentlig mening. Det verkar ju minst sagt lite underligt.

Det jag är säker på är att vi alla ska bemöta SD:s argument i diverse sammanhang. Svara på journalisters frågor och skriva debattartiklar. Men att ställa upp i megafondebatter är jag tveksam till.

Jag tror det är nödvändigt att vi inte försöker tiga ihjäl SD för då växer de. Det framgår väl med önskvärd tydlighet av det senaste valresultatet.

När jag läser vad jag just skrivit ser jag vartåt jag lutar :-)

 

Anonymitet

Hur kan det komma sig att när en person som vill vara anonym och ska berätta något i ett bildmedium, så visas personen i profil eller snett bakifrån. Eller så filmar man händerna eller något annat som en närstående känner igen. Människan skulle ju vara lika anonym, för mig om jag fick se hela ansiktet. Det är bara människor i den anonymas närhet som vet vem det är och de ser det ju även i profil. Vem gömmer de sig för? Den stackare som vill vara anonym blir ju bara lurad.
Varför är media så hänsynslösa?