Fritidshemens kvalitet
Tänk att det ska vara nödvändigt att en professor, eller doktorand eller vad hon är, ska uttala sig för att media ska kunna konstatera att detta har varit ett problem i många år. Det har jag och många med mig vetat i ungefär 20 år. Owaow, det är tjugo, 20, år sedan jag lämnade barnomsorgen. Idag har media tagit upp problemet med de stora grupperna på fritids och personalens möjligheter att bedriva en verksamhet som är mer än barnpassning. (Jo, jag vet att det har varit uppe förut. Det har tom blivit lite bättre igen, på dagis, efter många års försämringar.)
Jag tyckte inte jag behövde vara kvar i barnomsorgen, då för 20 år sedan, för det var bara barnpassning och det behöver man ingen pedagogisk utbildning för.
Nu var det någon smart politiker som tyckte att man satsat rätt eftersom man lagt krutet på skolan. Synd bara att skolpersonalen och eleverna inte märker av "resursförstärkningarna".
När jag slutade hade vi, på dagis, ungeför en och en halv timmes planeringstid för 37 timmar i barngrupp. Lärarnas planeringstid kontra "undervisningsskylldighet" var som sämst 50/50. Vilket medförde att mina kollegor planerade och förberedde på sin fritid. Vad jag förstår har ingen grupp fått det bättre sen dess. Men vi förväntar oss att de ska göra mer arbete, mer planering och mer uppföljning. Plus att de ska laga mat och städa, vilket vi hade särskild personal till på min tid.
Visst vi har inte råd med hur mycket personal som helst men då får vi vad vi har råd med. Utbränd personal som inte orkar bedriva någon pedagogisk verksamhet, om de över huvud taget orkar jobba. Orka jobba ska vi ju få insitament för nu, så det ordnar sig nog, men hur går det med kvaliteten när vi ökar sjuknärvaron?
Behövs det en utredning för att konstatera att det inte går ihop?