Burma

Stöd demonstranterna i Burma. Bär rött.
För mer info läs
DN

Budgeten

Det är jobbigt nu. Jag vet inte om jag ska orka bry mig längre. Det verkar enklare att lägga sig ner och vänta på att dö.

En intressant grej är att de frihetsälskande partierna, som förespråkar privata alternativ, tänker förbjuda oss att teckna försäkringar som ger oss högre ersättningar än vad de beslutat att det allmänna ska ge. Jag får alltså inte ta ut pengar från en försäkring för att minska inkomstbortfallet om jag blir arbetslös (jag antar att det kommer att gälla även om jag blir sjuk).
Några frågor dyker omeddelbart upp. Får jag ta emot stöd av mina föräldrar? Om det nu skulle visa sig att de lever och har pengar över. Får jag ta ut av de pengar jag satt undan för framtida behov, pension t.ex.? Eller kommer även dessa tillskott till dagskassan att sänka min A-kassa?

En annan intressant sak är att arbetslinjen kompleteras med ett hinder för deltidsarbete. Möjligheten att stämpla på deltid ska begränsas drastiskt. Det medför vad jag förstår att de som inte kan få mer arbete än halvtid på biblioteket i Sveg, inte får uppbära A-kassa parallelt med detta mer än 75 dagar. Sen får man klara sig på sin halvtidslön. Om man inte klarar sig på halvtid får man, antar jag, säga upp sig och stämpla på heltid.

?"Alla ska arbeta så mycket de kan."?

Lägre inkomst gör dig friskare

Visst är det fantastiskt. Regeringen anser att de sjuka behöver en piska för att återgå till arbete. Därför sänker man ersättningsnivåerna för sjukskrivna. Reinfeldt och Husmark Pehrsson konstaterar själva i DN att "Det leder för den drabbade till ekonomiskt och socialt utanförskap och ofta till ytterligare ohälsa."
Om det nuvarande systemet leder till ekonomiskt utanförskap, hur kan det då komma sig att sänkt ersättning ska leda till mindre utanförskap?
Jag är sjukskriven. Jag tvingades på grund av detta sluta min anställning. Att jag slutade min anställning medförde att min ersättning från sjukförsäkringssystemet sjönk med 100 kronor. Om dagen! Det blir netto, cirka 2.700 i månaden. Gissa hur mycket friskare jag blev av det. Helt riktigt, efter att långsamt ha blivit bättre blev jag i ett slag avsevärt sämre igen.
Oro för ekonomi är en starkt bidragande orsak till ohälsa. Det märkliga är att regeringen är så medveten om denna effekt att de fått med det i sin debattartikel ändå drar de slutsatsen att de ska sänka ersättningsnivåerna.

Dyrt att äga bil

JAAAA! Folkets jubel, åtminstone mitt, heja regeringen.
Den borgliga regeringen har gjort något bra :o)
DN förklarar hur regeringen har fördyrat för oss bilägare. Flera tusen per år. Lysande säger jag. Det som fattas är en extra bränsleskatt (lika hög oberoende av bränsle) överallt utom i stödområdena och ytterligare en krona eller så i storstadsområdena, storstockholm, storgöteborg, stormalmö sen finns det säkert ett tiotal städer till som har en tillräckligt utbyggd kollektivtrafik.
För att minska godstransporterna på landsväg inför vi en kilometerskatt på alla tunga lastbilar.
När ovanstående är genomfört då kan vi prata om en energipolitik eller kanske jag ska kalla det miljöpolitik. Pengarna ska naturligtvis användas till att stödja kollektivtrafik både lokal och fjärr.

En gång vapenvägrare alltid vapenvägrare?

Sverige har fått en ny försvarsminister. En före detta vapenvägrare.
Jag har hört honom förklara att: Ja, jag gjorde vapenfritjänst i min ungdom men jag har omprövat min inställning och numera tror jag att det behövs ett väpnat försvar. En omprövning som skedde redan 1988.
Hur kan det då komma sig att journalisterna envisas med att ifrågasätta om Sverige kan ha en försvarsminister som är vapenvägrare?

Hur dum får man bli?

Dessutom är det ju så att Sveriges försvar består av fler delar än den väpnade delen. Vapenfritjänst gjordes på den tiden inom totalförsvaret. Man behövde inte ens vara motståndare till ett väpnat försvar för att få göra vapenfri tjänst, det som krävdes var att man inte kan tänka sig att delta i det väpnade försvaret för egen del.