Husmark hånar de sjukskrivna

Enligt DN anser sig, socialminister Christina Husmark Pehrsson ha varit utbränd. Hon sov i tre dagar och sen gick hon tillbaka till jobbet. Nu ska man förvisso inte dömma andra men jag blir lite fundersam över hur hon definierar utbrändhet. Jag har fått för mig att utbrändhet beror på en för hög belastning under en lång tid som till slut leder till en kollaps. Och det tar enligt de läkare som jag träffat lika lång tid att hämta sig som det tog att bygga upp detta tillstånd. Man får helt enkelt inte en släng av utbrändhet.
Men detta är väl symtomatiskt för hela den nuvarande regeringen. De tror att de vet vad utbrändhet är om de har sovit i tre dagar. De tror att de vet vad det innebär att vara långtidsarbetslös om de varit mellan jobb i två veckor. De tror att de vet hur det är att leva på existensminimum om de gått ned från 55.000 till 40.000 i månaden. De tror att de vet vad det innebär att vara dubbelarbetande, ensamstående mor bara för att deras partner varit på tjänsteresa en vecka. De tror att de vet hur det är att vara papperslös invandrare bara för att de haft en som städat åt dem fyra timmar i veckan.

Göran Hägglund godkänner inte enskildas tankar

Göran Hägglund, KDs partiledare, argumenterar mot större diffrentiering av fastighetsskatten. "Det är nog en egen fundering som Lennart Hedquist egna funderingar som uppstått under sommaren."
Är det ett argument emot ett förslag? Hur kommer andra förslag fram? Ligger Göran Hägglund i hängmatan och telepaterar med sina partikamrater och så uppstår en tanke i det gemensamma medvetandet?
Det kanske är ett dåligt förslag som Lennart Hedqiist framför men att han kommit på det själv är inte ett argument emot. Fast Göran Hägglund kanske aldrig har upplevt att föda en idé/tanke. Han kanske bara framför idéer som andra tryckt i honom. Men han vet tydligen att tankar ?uppstår?.   :o)


Sport och sex?

Sportvärlden är fascinerande. Jag skönk ner framför TVn härom dan, efter lite blädrande fastnade jag i en sportkanal, som visade beachvollyboll. Det var dammatch på högsta världsnivå. Nu heter det ju visserligen beach-vollyboll men är det verkligen nödvändigt att utövarna spelar i en liten bikinitrosa och sportbehå-liknande överdel? Ja, gubbsjuka herrar, som jag själv, tycker naturligtvis att det är trevligt men vad tycker spelarna själva? Herrarna, som kom lite senare på dan (när publiken förväntades vara betydligt större) spelar i knälånga shorts och linne. Vad ska de tantsjuka damerna titta på? Inte ens tvättbrädan visas upp.
Är det månne så illa att damidrott lockar så lite att de inte får någon publik utan att visa så mycket hud som möjligt? Om så är fallet undrar jag om det inte vore bättre att spela för tomma läktare än att spela för en publik som kommer för att titta på nakna brudar istället för idrott.